En dag på kontoret

Häromdagen fick jag följa med matte till en rolig plats med nya trevliga människor. Tydligen är det där matte är på dagarna när hon inte är hemma med mig, och jag tyckte det var väldigt spännande att upptäcka och undersöka alla vinklar och vrår på det stora kontoret.

Även fast vi redan har börjat med ensamhetsträningen hemma under pyttekorta stunder - vilket går jättebra, jag blir inte ledsen alls utan bara lägger mig i min bädd – så är jag fortfarande alldeles för liten för att vara hemma själv en längre stund. Även om jag vore större så är det fortfarande inte bra för en hund att vara ensam hemma långa dagar, hundar är ju flockdjur som behöver vara tillsammans med sin flock för att må bra. Vill man skaffa hund så behöver man därför ordna så att hunden inte behöver vara ensam hemma själv under alla långa arbetsdagar – kanske kan man ta med den på arbetet, eller ta hjälp av hunddagis alternativt en frivillig dagmatte/daghusse i närheten. Det kan du läsa mer om här. Min matte har ordnat så att hon arbetar hemifrån vissa dagar nu medan jag är liten, och när hon inte kan vara hemma så följer jag med husse på hans arbete – och det är trevligt det också.

Just den här dagen däremot, så fick jag följa med matte på kontoret, och det var jätteroligt! Alla människor var väldigt trevliga och ville gärna kela lite med mig vilket jag inte hade någonting emot. Det var också väldigt roligt att upptäcka alla spännande saker som fanns där – till exempel kontorsstolar, tofflor, och papperskorgar! Papperskorgar är ju jätteroliga! Men eftersom jag fortfarande är ganska liten, så blev jag trött väldigt snabbt av alla nya intryck, och då var det skönt att jag hade fått en egen liten hörna med min bädd och min filt som jag kände igen. Där somnade jag tvärt och sov som en stock.

Jag tror matte blev lite lurad faktiskt, för när jag hade sovit ganska länge så vaknade jag till utan att hon märkte det, och passade jag på att trava bort till fikabordet. jag tänkte se vad de som satt där kunde tänkas ha för gott att bjuda på? Tyvärr upptäckte matte ganska direkt att jag saknades, så hon hittade mig innan jag hunnit få någon godbit. Alla skrattade när hon bar tillbaka mig till bädden. Jag förstod inte riktigt varför – det var väl inte så himla kul att jag inte hann få någon godbit…?